LB förlag 2023

Historien utspelas under perioden 1930–1951 och gestaltas genom två kvinnors öden. Ett, som väl får betraktas som huvudkaraktären, är Sofie. Född i Tyskland i början av förra seklet och är även den tyska hustrun. Den andra personen, klassisk antagonist, är Lizzie. Född i USA vid ungefär samma tid. Berättelsen skrivs i första person för båda karaktärerna, lite ovanligt. Kapitlen inleds med vem som berättar och när det sker. Oortodoxt, men fungerar bra utom i ett kapitel i slutet då de båda kvinnorna möts i en direkt konfrontation, då haltar det lite.

Handlingen kretsar kring ”Operation Paperclip”, NASA:s kontroversiella underrättelseprogram som anställde före detta nazister efter andra världskriget. Berättelsen växlar mellan olika tider, nutid (1950) får väl sägas vara grunden, men merparten av historien skrivs fram genom att växla mellan olika år och platser, och sakta men säkert lär vi känna både Sofie och Lizzie innan deras vägar korsas. Ibland kunde jag tycka att det blev lite väl många hopp, och hade jag dessutom lagt ifrån mig boken några dagar fick jag anstränga mig att försöka rekapitulera var jag var. Sofies berättelse tar störst plats och är den som är central för berättelsen. Lizzies berättelse kändes ibland som att författaren kände att hon måste ha med en bakgrund som sträckte sig under samma period. Personligen tycker jag att det inte det blev bra, onödigt lång utan att tillföra något.

Huvudhandlingen är intressant, och Rimmer är en duktig berättare, bygger med lättläst språk en gripande historia. (Kanske jag skulle velat ha lite mindre ”skrivet på näsan” och mer mellan raderna, men det förtar inte helheten). Läsaren ställs inför ett antal svåra etiska problem som Sofie och hennes familj ställs inför.

Handlingen i kort kopierat från bokhandelns beskrivning:

Berlin, 1934. När nazisterna tar makten erbjuds Sofies man Jürgen en högt uppsatt position inom deras nya rymdprogram. Sofie och Jürgen motsätter sig Hitlers radikala åsikter men det står snart klart för dem att om Jürgen inte tar jobbet kommer deras inkomst att tas ifrån dem. Därefter deras barn. Därefter deras liv.

Alabama, 1949. Rymdracet är i full gång och Jürgen är en av flera tyska vetenskapsmän som tas emot av Amerika för att arbeta med raketer. För Sofie är det här en chans att lämna skräcken och det förflutna bakom sig. Men när rykten om deras koppling till nazisterna börjar spridas förvandlas löst skvaller till hätsk vrede. Det dröjer inte länge innan allt spårar ur.

Berättelsen beskriver med känsla det helvete som även Tyskar, icke-nazister upplevde under Hitlers regim, hur sympatier respektive avståndstagande från regimen kunde splittra vänner och familjer. Hur misstänksamheten spred sig i samhället, hur det i princip var omöjligt att säga nej utan att riskera mycket. Det är ett ämne som i högsta grad är aktuellt i vår nära omvärld i dag, jag tänker på Ryssland och Belarus, men det finns andra länder i närheten som det går att applicera det på, det handlar om grader i helvetet. Och! Vi skall nog inte ta vår frihet för given, den måste förvaltas.