Lassbo förlag – 2024

En lättläst och välskriven bok som handlar om två kvinnors kärlek i mogen ålder. Inledningen fick mig först att tro att det skulle bli en komedi. Rätt snabbt förstod jag att det inte var det, även om det finns humoristiska inslag. Då trodde jag i stället att det var en feel-good roman. Första halvan av boken skrevs på ett sätt som ledde tankarna dit. Men även här fick jag ändra uppfattning. Utan att avslöja varför så slutade den inte som en traditionell feel-good. Det var utan tvekan den andra halvan som grep tag i mig, jag kom karaktärerna väldigt nära utan att jag skrevs på näsan.

Baksidestexten.

Solveig och Ella möts sent i livet i svindlande kärlek. Ella är präst och Solveig rosenterapeut och körledare till människor som tror att de inte kan sjunga. 30 år efter ett första kärleksmöte, stämmer de träff i sakristian. Femtonåriga fostersonen Simons mamma sitter i fängelse för att ha dödat Simons pappa. Vikingahunden Torgrim tröstar sina människor.
Isabella Murrays gripande och varma kärleksroman handlar om liv och död, kärlek, förlust och sorg och om skönheten i det djupt mänskliga. Det är en rolig och innerlig berättelse med både allvar och tillförsikt. En bok om att åldras i förundran och tacksamhet över att ha fått vara med om alltsammans.

Svåra ämnen tas upp utan pekpinnar, lämnar mig med en uppmaning om att ta vara på livet.